Nu har man kommit hem efter att ha spenderat de senaste dagarna på peace and love festivalen i Borlänge. Och herregud vad stort det har blivit sedan jag var där sist. Men jag gillart! För att göra en liten snabb resumering för er hur jag upplevde festivalen.

Festivalens...
Snyggaste: Gustaf Norén, Han, han, jag blev kär. 
Fulaste: SJ, de gjorde en fuling och gjorde så ett helt gäng festivalbesökare blev strandsatta i Uppsala, vi kom cirka 4,5 timmar för sent till Borlänge än vad som var beräknat. TACK SKA NI HA!
Bästa spelning: Håkan tar nog hem priset, han avslutade precis som han ska göra! Bjöd även på konfetti, det tycker vi om.
Besvikelse: Men Bob Dylan vad jag blev ledsen på dig. Som liveartist hamnar du och Ulf Lundell numera i samma fack! Och det är inte positivt.
Klantigaste: Annie Brodin som tvättar sitt hår med Loka med smak av jordgubb och guava istället för vanligt kranvatten. Det luktade gott i alla fall.
Citat: Denna får nog gå till fröken Bengtsson som drar till med något i stilen "Alla kan väl inte se ut som JLo"
, Detta medförde att vi internt kallade campet för "Vi som inte blev som JLo"
Överraskning: Att det är skönare än vad man tror att sova utan luftmadrass, gräset duger alldeles utmärkt fyra nätter i rad! Här måste jag även ha med chocken över att journeys sångare var en ung asiat och inte en gammal gaggig avdankad hårdrockare som vi hade föreställt oss.
Bästa festivalmat: Denna är svår, men tror den går till Tacotallriken som jag, Emma och Nisse åt klockan halv tre på natten i gräset mellan området och campingen.




Fler bilder kommer när jag har lämnat in mina engångskameror, fint skare va!